Publicerad i DI 1994-02-10

Debatt: Telebesluten måste flyttas upp i ledningen

Det går inte längre att köpa telefoni på samma sätt som man handlar in papperskorgar. Telekommunikation har med sina kopplingar till data numera alltför stor strategisk betydelse, och detta i en ny marknad där leverantören kan frestas prioritera sin egen lönsamhet framför kundens.

Företag och organisationer står inför viktiga beslut att välja rätt telekommunikation. Många har snubblat inom dataområdet, vilket debatten på denna sida belyser kring alternativen centraliserade eller decentraliserade lösningar. Nu har turen kommit till telefoni, video och multimedia samt kopplingarna till data, d v s hela telekommunikationsområdet. Därtill har marknaden för telefoni i Sverige och på många andra håll förändrats från monopol till fri konkurrens. Från att tidigare inte ha haft något val, tvingas nu företagen att välja. Valet har central ekonomisk betydelse.

Telefoni är normalt en väsentligt större kostnadspost än datakommunikation.

De totala telekommunikationskostnaderna är redan höga och växer snabbt. Samtidigt är rätt lösning allt viktigare för den egna kärnverksamheten. Kommunikationsvolymerna ökar, liksom kraven på tillgänglighet och flexibilitet. Såväl produktion som distribution och försäljning kräver snabba och störningsfria telekommunikationer. Missade telefonkontakter betyder ofta förlorade order.

I detta läge står många oförberedda inför de vidgade valmöjligheter som den nya tekniken och marknaden kan ge.

Valets strategiska betydelse tvingar företagsledningarna att ta sig an telekommunikationsfrågorna på ett annat sätt än tidigare.

För det första är den tekniska utvecklingen blixtsnabb. Nya, kraftfullare och ofta billigare lösningar blir tillgängliga på allt fler områden. Detta har länge gällt inom datoriseringen. Nu är vi mitt i en telekommunikationsrevolution.

För det andra går data, telefoni, video och multimedia allt mer ihop. Hela företagets telekommunikationer måste samordnas. För det tredje är potentialen stor för besparingar och ökad produktivitet genom att ekonomiskt optimalt - vilket inte alltid är detsamma som tekniskt maximalt - utnyttja ny teknik. Hit hör exempelvis rätt hantering av inkommande samtal för att undvika köbildning, bank på telefon, beställning per telefon 24 timmar om dygnet utan mänsklig betjäning eller alltid anträffbara säljare med mobiltelefon etc.

För det fjärde övergår nu marknaden från monopol till konkurrens. Detta påverkar både kundens situation och leverantörens beteende. Televerket tog tidigare ofta på sig fixarrollen och kundrelationen var inte alltid reglerad i avtal.

Idag agerar samtliga leverantörer utifrån lönsamhetskrav. De kan precis som månget dataföretag utifrån den egna tillgängliga tekniken frestas att föreslå mer avancerade lösningar än vad som är ekonomiskt riktigt för kunden.

Kostnaderna för att låta leverantören definiera det egna företagets behov kan på detta område liksom på många andra bli mycket höga för kunden på sikt.

Lösningen kan innebära att företaget bygger eget system eller köper teletjänst. Båda extremerna kan slå slint. Å ena sidan kräver ett eget system egen personal, som kan utvecklas till ett teknikmaktcentrum, kanske under en dataavdelning med otillräckliga kunskaper inom telefoni.

Å andra sidan kan all kontroll förloras till externa experter. Alternativet att köpa teletjänst kräver kunniga beställare. Inom datavärlden har trenden gått från centraliserade till decentraliserade lösningar.

Inom telefonin har besluten traditionellt tagits långt ner i organisationen. Inte så sällan på samma nivå som inköp av bord, papperskorgar och dylikt. Det gick bra förr, då tekniken länge stod stilla och marknaden var reglerad, men inte längre. Tidigare var rätt datorisering ett avgörande konkurrenmedel. Nu gäller samma inom telefonin och hela telekommunikationsområdet. Företagets affärsmöjligheter är nära kopplade till vad den nya teknologin och marknaden kan erbjuda. Därför måste en engagerad ledning utifrån den egna verksamhetens behov formulera företagets strategi för telekommunikation.

Helena Lindskog

Stattel-delegationen.*