Publicerad i DI 1994-08-06

Debatt: Varför inte satsa på den mogna kvinnan?

Många tycks vilja, men få kunna lyfta fram kvinnor till chefsposter i företag och organisationer. Debatten om varför och om vad som kan göras är rätt intensiv. En viktig aspekt har dock ännu inte tillräckligt tagits upp i diskussionen. Kvinnan har trots allt en tydligare centralroll i familjen än mannen. Det gäller speciellt så länge som barnen stannar inom familjens hägn, men mindre därefter. Denna skillnad ställer den mogna kvinnans förutsättningar för karriär och ledarskap i fokus. En viktig anledning till att så få kvinnor når chefspositioner kan vara att det typiskt manliga chefskarriärmönstret felaktigt direkt överförs på kvinnor. Idag satsar företagen ensidigt på unga män och ibland på unga kvinnor. För några år sedan genomförde exempelvis ett av våra storföretag en satsning på att tidigt fånga upp unga män och kvinnor till rotationsutbildning och förberedelse till chefsskap. Efter avslutad utbildning ville männen ta chefsposter, men ytterst få av kvinnorna.

De kände sig ännu inte mogna. De ville fortfarande vara fria för att kunna ägna mer tid till familjebildning. Det finns individuella variationer, men för den unga kvinnan finns alltid den svåra konfliktsituationen mellan arbetslivet och familjen.

En tidig chefsroll omöjliggör att vara mor på heltid och kanske t o m helt att bilda familj. Utbränning och skilsmässa drabbar lättare unga kvinnor än män i karriären p g a dubbla lojaliteter mot arbete och familj. Att avstå från att skaffa barn och bilda familj är svårt att reparera. Det finns många exempel på kvinnor, som i efterhand ångrat att de satsat allt på karriären redan i tjugoårsåldern.

Är det egentligen så konstigt att headhunters endast får 50 svar från intresserade kvinnor men tusentals från män för att bli chefer? Den unga kvinnans valsituation är väsentligt svårare än den unga mannens. Karriär eller barn och familj? Och den gängse uppfattningen är att du måste bestämma dig nu, annars blir det för sent! Denna klassiska konflikt har på sistone belysts av såväl en statlig utredning som en doktorsavhandling och även av Gunilla Ahren och Britt Orstadius på denna sida, men ingen har tagit upp den mogna kvinnans lämplighet för chefsskap.

Vad ska kvinnan göra, när mannen trött sätter sig i soffan, sätter på TVn och tar fram tidningen, men varken tittar eller läser utan somnar? Kristina Lugn pekar på svaret i följande strofer i sin dikt Hundstunden: Det kanske inte är så löjligt i alla fall att växtfärga.

Motion är också bra, inte minst för hjärnan.

Och uttrycka sina känslor i keramik ...

Sådan energi, livslust och nyfikenhet! Var ska överskottet av energi ta vägen när barnen är för stora för att ta all tid och man ännu inte är farmor eller mormor och bara har ett deltidsjobb?

Den välutbildade mogna kvinnan är underutnyttjad i arbetslivet. Hon har flera värdefulla egenskaper som passar chefsrollen. De har hon förvärvat ofta både i arbetslivet och inom familjen. Det senare ska inte förringas.

Erfarenheten av barnuppfostran, hushållsbestyr i stort, skötsel av budget och inköp etc pekar mot att hon kan arbeta med flera frågor samtidigt, vara lyhörd, lösa konflikter, lotsa fram andra i livet inklusive yrkeskarriären, fatta snabba beslut och inte minst avsluta det som påbörjats.

Studie efter studie visar att verkligheten nu är sådan att männen jobbar för fullt fram till femtio för att sedan varva ned och kvinnorna börjar jobba för fullt vid fyrtio för att dessförinnan ha haft deltid. Den mogna kvinnan är också ambitiös med låg frånvarofrekvens.

Mogna kvinnor med högre utbildning och kvalificerade arbetsuppgifter utgör en begåvningsreserv, som p g a schablonmässigt manligt anpassade karriärmönster är grovt underutnyttjad till nackdel för individer, företag och organisationer samt hela landets ekonomi.

Varför inte ha hänsyn till dessa skillnader mellan män och kvinnor? Varför inte utnyttja situationen till nytta och glädje för individen och företagen? Varför inte satsa på den mogna kvinnan?

Helena Lindskog